Ribb-båt är rätt häftigt!

Anlände till Fjällbacka hamn ca. 8.45. Båtarna skulle gå 9. Massor med segelbåtar, blegg, (kav lugnt) och tystnad.

Nackdelen med det var att ingen fanns att fråga. Inga lappar uppsatta om Skärgårdens Dag.

Var skulle man stå? Vem visste nåt? Varför läste jag aldrig på, eller kollade upp det på internet?

( Båten närmast i bild var lövad. Bröllop dagen innan?)

Frågade i kiosken, men mannen där visste ingenting. Vi pratade lite, och han var skolkamrat med mamma! jobbade i kiosk, född 1926..... Krutfarbror?!

Hade skickat sms till släkten om babisens inträde i verkligheten, o lillbrorsan o även hans dotter hade svarat. Hon sover när hon är ledig o jobbar med turism, så jag gissade att hon var på jobbet. Ringde upp, men hon visste inte heller. Ringde brorsan, o han kolla på internet. Snäll bror, jag hade väckt honom med sms:et, o sen igen med telefonen. Men han kollade, yrvaken. Men icke, han kom inte fram till nåt.

Jag tänkte att jag får väl sitta en stund o se om nåt hände, innan jag snopet åker hem..... Då kom kioskfarbrorn och hojtade på en tjej från turistinfon som var på ingång. Hon hade tagit upp hamnavgift på båtarna. Hon visste inte så mycket, men att det var klockan 10, inte 9, det visste hon. Hon trodde att det var från "hållplatsen" för postbåten, som båtarna skulle gå. Så nu slappnade jag av. Pratade med henne lite, och hon var barnbarn till en av mina högstadieklasskamrater! Vad gammal jag kände mig!!!! Helt plötsligt, bara sådär!


Så kom det lite folk med ryggsäckar. de visste mer än jag, vilket ju var lätt!!!!!!
Längst ut på bryggan som skymtar till höger om bild 2, dit skulle man gå. Dit tänkte jag inte ens på att gå, för att kolla av platsen, ut i alla båtar och sovande folk.

Denna skylt var på bryggan längst ut på brygghuvudet. Jag förstår ingenting, men det kanske sjöfolket gör. Vad är en studsplats? Har den med däcket som hängde på utsidan bryggan att göra?

Foto på båten missade jag att ta. Men det var i alla fall en gummibåt, s.k. ribb-båt med plats för ca 12 personer. Den gick fort, när vi väl var ute ur hamnen och fick lov att stå på! Det var roligt att få prova på att åka så, men jag personligen gillar allt en eka med åror bäst ändå.

Väl ute på ön, (kom i och upp ur båten riktigt lätt!) så fick jag ett anfall av övermod och gav mig på den långa rundturen över hela ön. Man erbjöd kort, mellan o lång tur. Jag hittar ju hyfsat, så jag sa till guiden att jag kanske vänder om det blir för tufft. Här har vi kommit upp på ja-art, (gärdet,) och träffade på några av Skärgårdsstiftelsens små arbetare. Stiftelsen ser till att det finns betande djur på de flesta av Bohusläns öar. Tänk på dessa gärden fick man knappt gå förr, o trampa i gräset. Nu betes det där! Förr bar man in varenda strå i "bänne" på ryggen. Här gick mamma och moster och plockade bort all vild gräslök, som för övrigt finns i mängd, för att mjölken inte skulle smaka lök. Tiderna förändras.

När vi väl kämpat oss upp på ett berg en bit ifrån hästarna så var utsikten fin. Stensholmens stora lösa sten ser ut som en hungrig kattfisk från detta håll. Det har jag aldrig tänkt på förr. Ön bakom är Korsön, och husen på berget ligger inne i Fjällbacka. Fågelvägen ligger byn nära... Här ute, vid stenen på holmen häckade ett svanpar i många år, sen var det nån som saboterade boet och den ena svanen dog. Den andra svanen kom tillbaka i flera år, ensam. Det var tragiskt. Svanar håller ju ihop för livet. Moster har berättat att de hade får på holmen. De rodde dit morgon o kväll och släppte ut och in dem. Vilket jobb vid skitväder!

Efter att ha gått igenom en otrolig mängd enebuskar så kom vi ut på berg igen. Härifrån så ser man platsen dit vi flyttade, när vi flyttade ilann, när jag var 4 år, 1958. Vi flyttade in i villan närmast sjön, så havet har jag alltid haft nära under uppväxten. Nu har lillebror huset, så jag kan fortfarande åka "hem". Från hans vardagsrum ser man ut till Kalvö. Vårt hus syns inte i denna vinkel, men set ligger ändå där. Tv-masten ligger på Hamburgön.

San kom vi ner i Brebokte (Bredbukten). Där fanns lite fler miljökämpar. Vi störde dem i sin förmiddagsfiesta.... Bukten är full av tång o plast, speciellt nu efter stormen som varit. Jag förstår inte hur djurägaren vågar låta djuren gå där, de flesta kor äter ju gärna udda saker, som plast.... Men det verkar ju fungera.

Upp i ett berg till. Visst är urberget vackert med sina lavar!

Så var vi då högst upp, på vid röset som heter Rösset. Antar att det är ett sjömärke, men vet inte säkert. Har alltid tagit det för givet.

De vita strecken på bilden är folk vi mötte som gick den korta turen.

Mamma hade namn på 5 myrar på ön. Tyvärr finns nog ingen idag som vet vilken som ligger var. Jag har namnen, men inte platserna, på papper. Detta är i alla fall en av dem.

Ut på bergskanten, och.... vilken utsikt! Här ligger Dyngö rakt fram, med ett litet litet lotshus på bergstoppen. Dannholmen, som var Ingrid Bergmans sommarställe, och andra mindre kända öar. jag har varit "hemifrån" för länge, kan inte namnen så bra nuförtiden. Gott väder, äntligen, och båtfolket har som synes vaknat.

Med lite hjälp så kom jag även ner från berget..... En hjälpsam hand är aldrig fel. Vid sjôbune så var det underhållning. Lasse Lundberg, Klasse Möllberg o två herrar till spelade, spexade o sjöng. Dragspel en sommardag i skärgårn....Det är gött!

Klasse M såg inte ut som han åldrats ett dugg sen mina barn såg honom i Trazan o Banarne. Vad GÖR vissa egentligen? Mannen i basker sjöng väldigt vackert på franska. De gjorde även reklam för att de dagen efter spelade på Stora Hotellet i Fjällbacka.

Klasse var en baddare på att spela på såg. Så vackert!!! Folk önskade låtar hej vilt o han fixade alla. men det kändes LITE fel att höra White Christmas...........

Bakom honom till höger så kallas sandsträngen hauen. =Hagen. Så många gånger jag vart på hauen o badat! Det är muddrat utanför så det djupnar fort. (Hildings Märta påstod att man kunde gå övertill Korsön innan muddringen, utan att doppa huvudet.) Till vänster om hauen så blir det ibland "barmark" när det är lågt vatten, det blir även en varm pool när det är mittemellan-vattenstånd. Stenkummeln på hauen varnar båtar för grund när det är så högt att hauen ligger under vattenytan. På Korsön i bakgrunden går det hästar. De kan beta ända upp till trappen på husen. Inga staket. Det ser så mysigt ut.

Efter sågen blev det fullt ös på gitarr o dragspel!

Vi var minst 100 pers ute på ön. Till o med en tant med rullator var med. Och jag som ynkade mig för mina knän. Jag kanske kom i båten LITE fortare än henne, men vilken alert kvinna!

Bajamaja var allt bra att de ställde ut. Det har införskaffats vatten o avlopp i vissa hus, men resten har ju utedass, och där är ju skönt att slippa ett sånt gäng på besök. De ska ju tömmas åxå, dassen......

När jag stod och hörde på musiken, så fick jag se mammas kompis vid staketet till vår tomt; "Tomte". hon berättade att hon varit med på mitt dopkalas i trädgården där, då för 55 år sen! jag döptes i Fjällbacka, sa hon och sen åkte alla ut till Kalvö, till Tomte på kalas. Kändes lite knepigt att stå där med henne o filosofera om det. Vad tiden går!

Efter en stunds väntan på nästa båt i kö på bryggan jag lekt som barn, så åkte vi "ilann".
Korsön till höger, Dyngön rakt bakåt.

En liten kille var i "min" båt. Han väntade med spänning på att farten skulle öka. Skrek högt av förtjusning när kaptenen drog på. JAG ÄLSKAR NÄR DET GÅR FORT!!!!!! skrek han och ville stå på relingen. Mamman fick hålla hårt i sin guldklimp......

Väl inne i Fjällbacka gick jag på vernisage, minsann. Denne konstnär gör underbara skärgårdsmotiv. Jag har ett flertal som tallriksunderlägg. En del från just Kalvö. Plånbokens status närmar sig mycket tunn, så det blev bara lite vykort denna gång.

Monika, som också ställer ut, hade en del läckra undervattensmotiv i olja, med både nät o snäckor på. Kanske nästa år.....

Sedan åkte jag bort till mammas kompis, som bor bakom berget. Hon var ju åxå på Kalvö! Sicka pigga -26:or det är där uppe i kustsamhällena! Vi satt och pratade om allt möjligt, mest om förr i över en timma. Hon har världens underbaraste balkong. Jag visste inte att man kan ha så mycket på så liten yta! När man sitter där kan man inte se ut över kanten, utan boar in sig totalt i växter. Hon pysslar, har alltid gjort det. Medans hon väntade på att jag skulle komma, så gjorde hon en tjusig fjärils-tändsticksask med glitter till mig! Hon är så go!

Till sist tog jag en sväng till både Fjällbacka o Kville kyrkogårdar och talade om för både mormor o mamma att nu har jag ett litet barnbarn till. Och att hon kom på alla fyra generationernas namnsdag, dessutom! Ifall nån av dem missat det...... Vet ju inte om de har djungeltelegraf där de är nu.