Så var det söndag kväll igen.

Helgen var intensiv + en hel del ont i foten. Vi lämnad tillbaks barnen som varit här och sen var vi en sväng till Torp, maken behövde blad till rakapparaten. Den tuggade på hans kind, så det såg ut som om JAG hade klöst honom!. Hm.

Vill ju inte få skulden när jag är oskyldig.

Väl hemma blev jag rastlös och drog till skogs. Det var att "hästsöva" över bordet eller gå ut att välja på. Så jag gick med korg o hund. Var inte inställd på att hitta nåt, men promenaden behövde jag. Korgen kan ju vara bra att ha, till mossa och pinnar mm, om svampen inte vill vara med.

Det började skymma, och inne i ungskogen var det skumt. En liten taggsvamp lyste upp den trist markytan som blir, i en halvstor granplantering.

Solen försökte allt att vara med, men granarna står tätt just där.

Vatten, vatten, vatten,. Överallt.


Så sprang jag på lite strävsopp. Mest tegelröd, men även några lite ljusare. Ingen mask!
Denna växte på en mossbeväxt trädrot.

Så även den här, på samma rot.

Den var större än den såg ut när den satt fast.

Här stannade jag med ett leende. Alla stockar på tvären i sluttningen har mina (egna) barn lagt ut. Det lekte alltid häst, när de var små. Med allt som tänkas kan. När jag letade svamp här, så sprang de i racerfart i en hopptävling nedför sluttningen. Snart har stockarna multnat bort, och det kan nog bli kalhuggt här rätt snart åxå. Denna skogen är väldigt gammal, mycket har blåst omkull. Så hoppbanans saga är nog all.

Inne i en rotvälta fanns det tre kantareller!

Det lilla längst in var av ett konstigt format, och i princip utan fot.

Närbild.

Som sagt, mycket har blåst ner.....

Nyligen och för länge sen. Älskar sådana skogar, lite John Baur över dem.

Funderade på varför barken på denna gran hade släppt på så många ställen. Det var fullt med tickor under! Naturens egna arbetare för snabbare förruttnelse....

Vackra var de åxå.

Så gav jag mig ut i ett slybeväxt kalhygge. I de ca tvåmeterlånga björkarna hade björbärsriset klättrat upp. Det var många, på gränsen till övermogna bär här. Så lättplockat!

Eftersom jag är en klok kvinna; (tyst ungar!) så har jag fyllt min fina svampkorg(tack ungar!) med mjölkpaket. Så jag hade en bytta till bären.

Inte klarar jag att gå förbi en sådan delikatess.

Ajwon har lärt sig att "När matte har korgen med, och stannar, så stannar jag.Annars skriker matte bara GÅ BORT! Bäst att stanna här i bärskogen också, tills hon är klar med vad hon nu gör."

Och det var ju klokt av henne, björnbär och den pälsen är ingen hit ihop.

Detta har varit "storskog" med både kantareller, Karl-Johan och en massa trattisar. Det kan man inte tro nu.

Långa stora hallonris var det gott om. Denna djungel hade jag i ögonhöjd. Kände mig VÄLDIGT liten just där. Storskogen bakom kändes mycket långt borta, fast den var nära.

Med onda ben o taskig balans så tog det ett tag att ta sig igenom. Staven är himla bra att ha med i skogen! Utan den hade jag ramlat ett antal gånger.

Här har råbocken både sparkat och skavt sönder trädet.

Hemma igen, på gräsmattan tog jag den sista svampen för denna gång! Sådana här regniga höstar så har jag sopp på gräsmattan. Kul.

Ja, det blev väldigt blandat. Kantareller, taggsvamp, strävsoppar, en brunsopp, några små trattisar, björnbär och lite krafs att torka till mina samlingar. Jag har en torkapparat, den är bra till mycket. Svampen förväller jag för det mesta, torkapparaten har jag mer till mina "fynd", fina tickor, mossor mm.

Innan jag började rensa svampen, så blev det björnbär med socker o grädde till Per Morberg på tvn . Oxsvansoppa, lagade han till, det såg gott ut.

Svampen var rensad, förvälld, kyld och paketerad vid ett-tiden på natten. Det blev ca 1½ liter, mer än vad jag trott.

Måste bara visa min nya last..... Älskar nötter med choklad på. Dessa är delikata! Rent farliga. En påse bara dunstar på nåt sätt, när jag öppnat den. Fattar inte vart den tar vägen.

Ett mysterium att lösa, kanske?

Lördag natt

Värken i benet har minskat. Nu spränger det bara i foten, utan att jag haltar.....

Händerna är rätt kassa just nu, kvällstid. Kan inte räta ut fingrarna på nån av dem.

Gnäll o ynk, nu räcker det!

Pekfingrarna fungerar.

Löste melodikrysset helt själv ikäll!

Googlade bara på skaparen av "En gång jag seglar i hamn"

Är ganska trött, så det var roligt att huvudet var hyfsad med.

Nu ska jag sova, det har ögonen sagt åt mig en lång stund nu, så det är väl bäst att lyda.

Hoppas det blir lite bättre väder i morgon, vi har fått en massa regn idag.

Det är så trist när det läcker från ovan hela tiden!

Räddningsplankor och mellanmål

Fantasin ebbade ut, och matlusten var väck. Mat måste vi ha. Vad gör man?

Jo, OMELETT!

Jag hade kokt blomkål, kokta morötter, lite rökt bog och lite prickekorv i kylen. Fräste detta en stund.

Vispade ihop ett par ägg med lite vatten, salt o peppar.

På med lite ost och så paprikapulver

Lock på, låg värme, bara några minuter.

Både gott och mättar bra.

Så ett syndigt gott mellanmål.

Körsbären på Konsum i Ljungskile var så fina denna veckan
Stora och saftiga. Hoppas det finns liknande nästa vecka åxå!

Nån last får man ju ha.

En sund själ i en sund kropp, var hittar men den?

Jag tog en paus från sjukgymnastiken över sommaren, jobbade så mycket att jag kände att jag inte orkar med den, och fick meddetsamma sämre knän. Gymnastik är sannerligen en färskvara! Nu har jag haft en mycket svår värk i högertönten i flera dygn. I vristen. Det har värkt och svullnat så skon gick knappt på. Jag har inte alls varit motiverad att åka till gympan.

Men så märkte jag att jag mådde bättre i foten av att gå än att sitta. Så jag har kämpat på och varit iväg fyra dar denna veckan. Det har varit tufft att komma igång på morgonen. Haltar rätt illa innan jag leat upp mig. Jag har gått en del promenader, mest ute men även på Torp.

(Jag behövde nya stavar att hålla mig i utomhus. Tappade en "plupp" i skogen, sen var de ju värdelösa där.)

Så jag är rätt nöjd ändå med denna vecka. Idag har värken lättat lite, så att jag kan gå fast jag suttit ner lite. Sen spränger det fortfarande i foten och känns det som jag har en klumpfot på höger ben, men den har minskat. Kommer i skorna utan våld nu. Denna trappa försöker jag gå i varje gång, men ibland blir det hissen, allt beror på dagsformen.


Men sjukgymnastiken är ett trevligt ställe, med många trevliga sjuklingar som kämpar på, de med. Lite yngre och många äldre. Vi har rätt kul när vi ses.









Igår kväll kände jag att det får bli en promenix idag åxå, så i skymningen tvingade jag mig i ett par stövlar och tog med Ajwon ner på stubben. Det är ca 1.3 km fram o tillbaks på gärdet. Det var många fåglar(lärkor?) som lagt sig i stubben, Ajwon hade fullt upp med att kolla in dem

Sen skrämde vi två rådjur ner i bäcken o över till grannen, men jag har en lydig dam, som inte gärna går i vatten, så hon stannade hos mig.

Vatten ja, det var ca 3 cm vatten på vallen, så det var bra att jag hade stövlar!
Snacka om att vi behöver en torrperiod nu!

Det blev en solnedgång denna kväll också; den finns, solen! Orkar bara inte med oss just nu.

Lite mer tröskat nu...

Ett gärde till blev tröskat i tisdags.

Nu kan jag gå med min löptik lite som jag vill igen, utan att spana efter oönskade hundpojkar.....

Nu ska vi helst ha torr halmen också. Det lär ju inte bli denna veckan, i alla fall.

Men visst är det gott med allt som blir avklarat mellan skurarna.

Önskemål: 14 dagar med sol, tack!

Kan vi få det, tro?

Småfolk på visit

Hade besök en liten stund idag. Gissa vad jag la beslag på när de andra flyttade fåren.....

Jag och mina stubbar o pinnar!

Om nån som vet om min kärlek till pinnar kvistar och träd undrar; ja dessa stubbar som katten låg på, är också mina! Fick dem när hembygdsföreningen tog ner några enorma träd vid skolhuset. Fick hem dem under muttrande protester. De var ju otympliga och tunga.Många dagbarn har lekt vid o i dem! Nu är de sammetsmjuka och silvergrå. Den med stora hålet är kul, den har hål i själva stubben också, den har fyllts med många ting när barnen lekt.

Tur att man bor på en gård, min trä(d)samling börjar bli stor.

Luftballong o dessa vackra solnedgångar!

Tog några kort på luftballongen, men den var så långt bort så min kamera räckte inte riktigt till....

Snart får de se upp både för tv-master OCH vindkraftverk om de flyger här.......

Och så denna ljuva kvälls Grand Finale! Så härlig solnedgång!

Denna bild är tagen 19.03.

Den här 19.21. Det var väldigt vackert.

Mina "tama" fjärilar

Det var en sån fin dag i måndags så jag gick bak huset till min "fjärilgömma" också. Jag har en massa olika myntor i en pallodling, (mest oregano,) bara för fjärilar, humlor o bins skull. Om solen bara får en chans, så är det hur mycket fjärilar som helst där. Har länge tänkt köpa en buddleja också, det har bara inte blivit av än. De är ju en av de allra bästa fjärilsblommorna! När man kommer till lådan så fly de, snabbt. Men står man bara still en liten stund så kommer de tillbaka. Mat är en viktig detalj i livet, värt sina risker!

Det är mest nässelfjärilar, fick nästan ett påfågelöga att fastna på kort, men den pös iväg liiite för snabbt. Det är många vita fjärilar i blommorna åxå, men de blir så svåra att se mot blommorna. Kålfjärilar eller rapsfjärilar kom jag fram till efter att ha kollat i min insektsbok.

Tre stycken uppe till höger, o en i vänster hörn

Den här är lite kul. Jag funderade på vad det var för vita fjärilar som fastnat i spindelns nät, de såg så konstiga ut. Var på väg att ta bort det. Men, det var en stor korsspindel som åxå den gillar smörgsbord, och den hade satt upp sitt nät så smart. Den slog precis in fjärilen till vänster i ett prydligt paket. Så den fick vara kvar. Det är ju äta eller ätas i djurens värld....

Vit fjäril som knappt syns.

Även sådana här har jag gott om. En av flera sorters pärlemofjäril. Denna var större än nässelfjärilarna. Den hade trasig vinge, se på höger vinge närmast kameran. Men den flög bra ändå.

Jag stod länge och njöt av dem när de flög runtomkring mig. Smartare än att göra som bc-owner; jaga efter dem i stora hagar. Skaffa rätt växter, så kan du också få "tama" fjärilar!