lördag 26 december 2009

Lite av julpyntet......

Så var det då tisdag, två dar före julafton. Barnen skulle återlämnads, nu skulle vi äntligen pynta! Men.....
När vi åkte till stan, så upptäckte mellandottern att den igenfrusna öppnade kranen i lagårn tinat, börjat rinna o tömt brunnen. Så vi behövde kanske en ny hydrofon, om den skurit. Vi åkte till stan, lämnade barn, handlade o lite ärenden till, sen hem o kollade läget på vattnet. Då hade även brännaren till pelletspannan i källaren lagt av! På med elvärmen!
Givetvis var pumpen kass, så dan före dan köpte maken en ny, den tog det nästan en hel dag att montera. Vår underbara serviceman med pelletsbrännaren kom o bytte den på förmiddan den 23:e.
Heder åt honom. Han ringde tillbaka o busade o sa att han kommer nästa år, o så kom han samma dag! Toppen.
Med allt detta maklemang, så fick jag fixa bäst jag kunde själv,hemma, inne. Det gick allt det med, men trögt. Inte lika roligt att pynta helt ensam. Men min tomteskänk är alltid väldigt rolig att göra.
En "före"-bild.
"Efter" - bilden.

Det har blivit en hel del småtomtar genom åren, både ärvda o loppisfynd, i en stor mix med hemmagjorda. Den minsta är en söt tomte gjord av en liten, liten kork, som maken har gjort i skolan.

I år fick jag satt upp en del tomtar i ett snöre på väggen, så denna säsong lär de inte trilla ikull hela tiden.

Denne lille man har inga tår kvar, sitter fast med kludd. Det är ett stearinljus från början av 50-talet, vi fick var sin av mammas moster Malla, när brorsan o jag julade hos henne. (Vi var där med julklapp o ett par cigarrer, har mamma berättat. Dem tände Malla o la på ett fat. Så luktade det karl i huset!)
Min lille nisse är ett stearinljus, egentligen. Jag tänker alltid på Piff o Puff i jul-Disney, där har de ungefär sådana tomtar på öppna spisen. Jag var max tre år när jag fick den, Malla dog i mars 1958. Den tomten är mig mycket kär.

Denna gipsbild av krubban målade jag när mina egna smånissar gick i kyrkans barntimma. Medan barnen var nere i bottenvåningen på barntimmar, så satt vi föräldrar uppe i församlingshemmet o pysslade. Det var en härlig tid, tack för den syster Eivor! Hon är en riktigt fantastisk människa.

Krubba från min barndom.

Dessa "äktenskapstomtar" har mamma gjort, eller skaffat till oss. De hänger i två lika långa trådar. Man har dem i dörröppningen, och kommer när dem när man går förbi. Sen kan man se på hur de stannar upp, hur dagsformen mellan makarna är.
Näsa mot näsa - kärt. Rygg mot rygg - inte bra! Den ene kramar den andre bakifrån - En är sur o den andra krusar.
Såna saker gillar jag! Sen om de stämmer - det är en HELT annan sak!
Makens urgamla tomte, sitter alltid så han kan ha koll på granen.
Tänk om han kunde säga till katten när han tar kulor.......
En god vän tillverkade såna här tomtepar i några år. De är ca 40 cm långa o väldigt fina.
Hon gjorde till o med näverarbetena själv!
Min nisse som pappas gamla moster stickat, har varit med ett tag nu.

Ljusstaken från min barndom tänds varje jul, fastän jag inte har levande ljus längre.
Alla andra ljus är skippade, men den SKA vara på bordet på jul!


Ja, med vattnet fixat på gården, o ny brännare i pannan, så borde det vara lugnt nu. Men icke. Idag kom jag/vi på att spisen har bara två plattor som fungerar, av fyra. Jag har fått lite förvarningar om det, de har varit väldigt sega. Idag ville de inte alls. Så det blir nog att ge sig ut o knö på mellandagsrean, efter en ny.......

1 kommentar:

Rhodisar sa...

Det är väl sådant här elände som skall vara när det är juletid. Alltid är det något.