Nu är det nog!

Innan min klagosång börjar, så kommer en härlig bild på döttrarnas katt.

Jag tycker han är SÅ lik Walt Disneys Lucifer i Askungen! Fast han ser grining ut så kråmade han sig nåt otroligt för att bli klappad..... Det kan man inte tro.

Däremot kan man undra om han jobbade som jultomtens katt i julas! Sicket skägg !

Jag har haft en hel del värk den sista veckan. Varje eftermiddag så har vänsterarmen "försvunnit". Det har gått från molande småvärk till sprängade värk o den har inte gått att lyfta över brösthöjd. Att torka bort överskottet efter mina ögondroppar som ska tas ofta, har varit en pina varje em o kväll. Humöret går i däck, skönt att jag är ledig o kan sura ifred.

För ett par dar sen så började jag ta värktabletter för att kunna sova. Kan ju inte ens ligga på vänster sida!

--------

I morse så borjade det mala i höften åxå. Det vet jag mycket väl vad det innebär, svårt att både gå o sitta när det "laddat" tillräckligt. Så nu har jag ordinerat mig en akutkur kortison, med början idag. Nu får det va NOG!

Sen tog jag med Ajwon o drog till skogs. Vitt överallt, men i denna gran var det kottar nästan ända ner till marken. Så det blev lite grönt på ett av korten, att ta med hem.

Eftersom hjärnan verkligen går på låååågvarv efter värktabletter o lite sömn, så lämnade jag ju både broddar o stavar hemma! Stel i höften o isgata! Smart! När jag gått upp för denna backen, så kom jag på att jag ska ner åxå! Det är värre att gå nerför, mycket värre.

Nåja, i backen var det ju lite grus i alla fall. På platt mark har de inte lagt på nånting! Man jag klarade mig bra i mittsträngen. Ajwon stannade hela tiden o väntade in sin sega stapplande matte.......

Så hade solen en chans åxå! Här var det faktiskt lite vårkänsla, Lervälling! Att man kan bli glad av sån!

Solen kämpar, men idag hade den bekymmer att komma fram på allvar.

Här vände jag. Hade tänkt att gå till vår mark o ta med björkris hem. Men att gå så långt, o spänna sig på delvis halt underlag, utan broddar, med min jäkla kropp, det kändes meningslöst. Jag kör inte gärna bil in här just nu, men får väl lura med maken så jag får hem lite ris. Tänkte ha det i påskpyssel i helgen.
Det är en del huggning på gång i skogen just nu. Maken håller åxå på, så förhoppningsvis har han tagit ner nån björk åxå. Det är inte lätt att ta björkris i år, precis....

Så här gillar jag att vägen ser ut. En sträv mittsträng o grus i hjulspåren.

Jo, då. Jag kom allt tillbaka till bilen, även om det var "sinkesamt" att göra det. Åkte till gården, fodrade o rastade Troy o Valle. Eftersom de inte riktigt snappat att Ajwon inte löper längre, utan bara VILL! ändå, o hon försvarar sin dygd, så fick hon stanna i bilen. Orkar inte med sånt när jag är ur form.

Det var en vacker himmel idag, med en sol som inte riktig orkade här heller..

Igår, när jag rastade killarna såg himlen ut så här. Det var två timmar senare igår, så då var det en fin solnedgång.

Fast när jag kom hem o stod högre upp så blev den ännu bättre!

En doktor sa en gång till mig att "kortison hjälper mot allt, utom döden". I kväll kan jag lyfta armen över huvudet. Den värker, men bara lite grann. Höften är åxå lugn, jag känner av den men inte mycket mer.

När kroppen bara värker LITE så är det SÅ gôtt att leva!