Så var det då dags att åka till Kalvö över dan. Jag o några av barnen jag har hos mig var där i fjol o de har bett om att vi ska göra det igen.
Eftersom Kalvö är min barndoms paradis, så ställer jag ju gärna upp. Känner inte många därute längre, de gamla är ju borta sen länge o deras barnbarn med barn är där.... Inte lätt att veta vem som är vem inte. Kom på att JAG är ju bland de "gamla" snart!.... Det blir så fel i tanken, det!
Men det är ju inte därför jag o barnen åkte ut. Vi skulle ju ha en go dag, o inte kolla vem som är vem. Det hade vi! Makaronipizza i bagagen, bad, krabbmete, sol o en liten promenad blev det.
De har en tradition därute. först fiskar man upp krabborna o lägger i "akvariet". Dumma jag kallade det för en fisklåda! Fel, fel fel!
När man tröttnat på att fiska, så tömmer man bara ut lådan, ooops! förlåt! akvariet på bryggan.
Den krabba som först når vattnetet igen vinner krabbracet!
De mina, landkrabborna, (ofrivillig vits, faktiskt!) skrek av skräckblandad förtjusning när krabborna kröp runt.
Akvariet med lite av fångsten. (Inte fisklådan)
En vuxen o fyra små dunsaker, eller kanske halvstora....
Mamman längst fram, vänster.
Mamman längst fram, vänster.
De torkade i alla fall fiskevaderna där. Snörpvaderna?
Denna är nygjord, bara för att, fint, tycker jag, en länk till gamla tider.
Den lilla ön framför Korsö, "Gullhansken"? dit rodde storebror o jag på vårarna när vi var ute på ön. Vi tittade på alla "skårägg" (måsägg). Måsarna häckade där i stor mängd. Vet inte om de gör det idag.
Den gamla trappan till huset. Jag älskar den! Fast den funnits sen minst 50-talet så är den lika fin. De valde trä med täta årsringar, när de gjorde den. står man barfota på den så känner man årsringarna som kanter under fötterna. Så sliten, så vacker, så HEL ännu! Ska försöka komma ihåg o fråga om moster vet hur gammal den är. 100 år? Vem vet!
Roligt att se.
"På veranda sadd de tösera, på kvällarne" o sydde. Helst skulle de laga o lappa, men de smög med ett broderi som kom fram när "de feck sedda i fre e stunn då o då."
Det var inte lätt, folk kom o gick i backen hela tiden, då som nu. Då gömde de flärden o fick fram de trasiga "hôssera" (raggsockarna) Fast nu bryr sig ingen om man broderar. Snarare förvånas om nån skulle göra det skulle jag tro....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar