En kall promenad.

Skulle ha lilleman i måndags, men fick köra hem honom igen efter några timmar. Jag hade sån värk i handleden av snöskottningen i söndags, så det gick inte. Jag hade proppat mig full med värktabletter, men bära en så liten med en hand, jag var så rädd att tappa honom.

Så jag fick ge upp. Trist. Kände ju INGENTING när jag skottade! Det började efter midnatt o på morgonen hade jag sån sprängvärk att jag satt vid frukosten o nästan grät..... Fick hjälp att klä på mig, det var länge sen sist!

När vi lämnat tillbaks lillen, så släppta gubben av mig en bit hemifrån, så jag fick en promenad. Så slapp jag att sitta inne o känna efter hur jag mår. Det är ingen hit att vara ensam då.
Det var väldigt kallt att gå hem i motvinden. Men skönt att komma in sen, nöjd med mig själv att jag kom mig ut.

--------------

Solen var otroligt vacker bakom skyarna. i verkligheten var det en lilablå ring runt den.

Den syns tyvärr inte så mycket som jag skulle vilja.

Maken har skottat bort snön från svärmors gräsmatta. Nu ska hon äntligen få en brunn värd namnet o riktigt vatten. Det var ingen tjäle under snön, så det får ligga där o frysa till lite, så maskinen kan stå där sen. Här har vi haft minus 20 grader många nätter, men snön isolerar ju nåt otroligt.

Snöhögen nere på gården börjar bli gigantisk.
Snart syns inte äppelträdet.

Från andra sidan ser den ut så här.

Vägen in till kyrkan är öppnad, men känns liten nu.....

Innan jag kom hemåt så gick jag till en bekant o kollade in nyförvärven. De har blivit med nordsvensk; får jag presentera Uno. Stor bred o pälsig.

Jättesnäll var han, jag har ju mycket stor respekt för hästar.....

Med Uno följde en bagge; Oskar.

Han går dit Uno går, även på ridturer. Kommer han efter så kallar Uno på honom. Han är kastrerad. Det var första gången jag vände rumpan mot en bagge o det inte straffade sig. Kändes märkligt att inte behöva vara på sin vakt!

Tänk vilken symbios det kan bli mellan djur! Kul.

Lite snöbilder från helgen...............

Ja, vilken snöstorm och vilket snökaos det blev i helgen!
Var ju tvungen o gå ut o ta kort.

Ifall det dröjer 40 år till nästa gång, då får nån annan ta korten!

Hundgården används inte just nu.......

Tur för hundarna, kanske

Vår väg upp till huset var helt igenkorkad.

Hundarna rusade glatt runt ändå.

Otroliga snöfanor!

Fållan, som tjejerna har på vallkurserna. Grindarna är 1.20 höga....

Dottern hade en bil att skotta ut ur snön.

Mannen i mitt liv, slet i snön hela dan, hos oss o många andra häromkring.

Här är snöfanan ca 2 m hög!

När vi lämnat tillbaks barnen åkte vi tvärs över dalen, den var stängd ett tag på lördan. Plogbilarna/traktorerna gav upp.....

Sen jobbade en större maskin där ca 1 dygn, o öppnade upp vägen igen.

Man känner sig liten i all snö.....

Han var snäll o backade så vi kom hem. Vägen var ca 1 bilbredd.

Tur det är sportlov, så bussarna slipper detta!

Efter ett par timmar var det redan ett litet överhäng på den stora snöfanan.

Ajwon är riktigt liten på vägen nu.....

Vi vet inte om körsbärsträdets grenar är nertyngda eller om det är skottat väl långt ut i diket. Sticker ut gör de i alla fall, o det gjorde de inte i höstas. Det märker vi till våren, var diket egentligen är........

En glad hund i snön.

Här vilar en skrotat skåpbil.......

Snön är högre än dörren in i maskinhallen.

Snöhögen på vår parkering. Var lägger vi det som kommer sen, tro?

Sicket väder! + lite till......

Tog med Ajwon o barna ut i stormen en stund idag, ville se hur det egentligen var på utsidan.

Huvaligen! Som det snöade och som det drev!

Så kallt!

Många fryser säkert i strömlösa hus nu. Vi har ju grävda ledningar, så vi har ju ialla fall ström. Jag eldar ju i spisen åxå, så inne är det gott. Det var lätt att gå till boden, där hade blåsten bättrat på den skottade vägen. Snygg snöfana. att gå på gången ur trädgården var besvärligare. Så mycket snö!!!!

Att detta är backen ner till vägen, DET kan man ju inte tro! På högersidan var det till midjan mitt på dagen. Nu ikväll så gick snön maken till axeln! Det blir nåt att skotta bort imorgon. Jobbigt även för traktorn. Det var många år sen det var så här.

-------------------------------------------

Här är Ajwons senaste favorit. Grisen!

Yngsta dottern hade med den hit en kväll, och den är väldigt populär.

När lillkillen är här så sitter vi på golvet och kastar. Många gånger. Det gillar Ajwon. Så fort hon ser lilleman nu så slänger hon Grisen! framför mina fötter.

Så en liten kattrapport. Det small till i mitt sy/pysselrum. Där står alla icke-blommande orkideer, lite svalare än andra rum. Jag har köpt några hyllor o ställt orkideerna i dem. Nu fick jag plantera om denna stackare, för katten leker! Han har tidigare ätit på en halmslöjdsstjärna, rivit ner en tomte och dratt ner ett halsband på golvet därinne o svept runt med. Ibland undrar jag hur gammal han är.......

Just nu är han utestängd i tvättstugan, för han har rivit ner grejor igen, o jag vill inte att han slamrar så när de andra sover. Ikväll tar det faktiskt emot att slänga ut honom, men han har varit inne sen 7 i morse och nu är det midnatt! Så han behöver ju faktiskt ut, kattrackan.

Mer Skeppsviken

Körde ut från Kvantums parkering häromdan. Det är inte lätt att se om det kommer nån bil där nu..........

Annars är ju snön bortkörd nästan över hela stan , men inte här, inte.

Sen stannade jag vid "snödepån" i Skeppsviken. Nu är det två snöberg där, det till höger har kommit till. Snacka om tonvis med snö!

Den stora Catepillern känns som en liten minitraktor när den skyver mer snö över kanten...

Trädet mellan högarna är snart begravt, det är ändå rätt stort.

Visst är det enorma mängder!

Det är nog ett rätt bra jobb att bara köra där, fram o tillbaka.

Snö, snö, snö. När ska vi få tö?

Undrar om det överhuvudtaget har smält och är borta innan hösten?

Bortskämda Troy..........

Det finns bara en av hundarna som får vara med vid bordet.

Troy.

Han har fått en del specialvanor, tror det blev mycket så, när han kämpade med sin epilepsi, då innan han kom i balans igen. Tänk att han överhuvudtaget överlevde!

Ett tag tvivlade vi starkt på det, men han fick ordning på medicineringen, kom igång att valla, har till o med vunnit tävlingar, han har dispans, är ju konstant drogad...... Han är väldigt duktig med fåren.

Men nu har han börjat få sämre levervärden, så framtiden är allt lite orolig. Just nu går han på ett mycket dyrt foder, som ska kunna hjälpa, hoppas att det gör gott. Killen är ju bara 5 år, vi vill ha honom länge!

"Jag kan väl få slicka tallrikar lite, matte?"

"Inte det, men husse då? Du brukar ju ge mig vid bordet..."

"Nä-hä. Inget funkar idag. Skit åxå!"

"Jag blir så trött på dom! Ser de inte att jag sitter så fint o väntar?"

"Får väl ge upp då. För den här gången. Jag lägger mig i husses knä en stund."

Ja, visst är han speciell, den käre Troy.

Om katter o hundar o hembry... hembakt!

Mr X har ju upptäckt att brunnslocket till ja, ni vet vad, är varmare än omgivningen och att snön smälter relativt fort där. Det värmer underifrån, om man säger så.

Plus att jag ser honom från köket om han sitter där o väntar. Men en dag när jag tittade ut så fick jag se katten förvandlas till surikat. Det är en snövall framför brunnen ner mot vägen, så han kan inget se åt det hållet. Det har jag inte ens reflekterat över innan han gjorde så här:

Han stod så en lång stund, sen övergick han till att blänga surt in mot mig. "Släpp IN mig nån gång då!"

"Om jag sitter på 3 ben och ser ynklig ut, så kanske hon kommer fortare......"

Givetvis fick han komma in.





---------------

I helgen var barnen ute i snön på gärdet o levde bus. Ajwon hade fullt upp med att springa mellan dem.

Det går tungt, hon ser riktigt förbaskad ut!

"Måste det va så mycket snö, just här där jag ska fram?"

"Det är lika bra att köra så det ryker."

"Kommer du nån gång, eller ska jag behöva springa till dig en gång till?"

"Nu börjar jag bli trött på det här. Stoppa leken! Jag vill inte va med längre!"

Efter det så vägrade hon vara med barnen, hon höll sig runt mig.


----------------

Alla Hjärtans Dag, o barn som inte klarar mjöl o mjölk. Vad gör vi då? Jo, mandelmassekakor! Utbakade i florsocker. Rysligt sött, men gott!

Givetvis utbakade som hjärtan!

Och så lite småhjärtan där de andra var för stora.

2 plåtar blev det. In i ugn , 225 grader i 5 minuter.

De fick passas noga, för de brändes lätt. 5 minuter var för mycket för de små. Vissa var på gränsen till ätbara.

Så till glasyren. Receptet rekommenderade jordgubbsflorsocker på, så det ska jag köpa till nästa gång. Bryter nog av all sötma bättre. Men det gick allt att äta dem med vanligt florsocker åxå....

Glasyren var i hårdaste laget, men jag ville att den skulle stelna fort. Klockan gick, som alltid, väl fort på söndagen, när barnen ska hem igen.

Några intogs till efterrätt, o några fick följa med hem som smakprov.

Facit av det hela: Fort, lätt o bara två ingredienser.

1 rulle mandelmassa, 1 pkt florsocker.

5 minuter i ugnen.

Men nästa gång ska vi kavla ut dem tjockare, och inte ha två storlekar på samma plåt. Definitivt testa jordgubbsglasyr! Jag är ingen större kakälskare, (tar hellre deg) men de smakade ju mandelbiskvier, så även jag åt en del. Nötter o mandel, DET är nåt för mig!