Askungen på Scen på Bônn och en oplanerad flygtur

Så drog vi till Hamburgsund i regnet på lördag em och skulle se på utomhusteater. Publiken sitter under tak, men inte de uppträdande. Det var ett teatersällskap från Skövde som var på Scen på Bônn i 8 dagar. Väl framme får man gå en bit föt komma till det gamla stenbrottet som har blivit en scen.(i regnet) Vi hade stövlar och det hade inte skadat med regnbyxor heller, gräset längs stigen var högt. Mannen i biljettluckan sa att SMHI hade lovat uppehåll till 18.15. Det stämde inte riktigt, 17.45 så slutade himlen att läcka, och det klarnade upp. Mirakel sker. De hade funderat på att ställa in, nu fick vi se på Askungen trots allt! Först sopade man allt vatten från scenen.......

De dansar ju en del också, det var nog lätt att halka i pölarna på scenen.

Sedan började det.

Sagan var ju inte riktigt som Disneys, de hade en egen version. Askungen var docksöt, där hon satt i spisvrån.

Styvmoderns var superb, har aldrig sett så elegant snorkighet och elakhet i en person! Systrarna var två underbara herrar som inte var riktigt riktiga.... Det var fullt upp med att se vad de skulle hitta på. Mitt i en dans för prinsen blev det lite moonwalk ala Jackson, tex. De ville hemskt gärna gifta sig till ett kungarike....


Här är prinsen som sjunger ut sin längtan efter en riktig tjej, en snäll, som inte bara vill ha riket o förmögenheten, utan hon kommer att älska honom lite också....

En utopi?

O nej, de finns! Skon passade på lilla Askungen, systrarna fick nöja sig med prinsens kusin och hans hantlangare. Det passade bra, de var lite näriga de också.

Jag får inte glömma att nämna de små mössen, som spelades av ett gäng unga flickor. De var bra på att både dansa och sjunga. Snälla mot Askungen var de också, precis som det ska vara.

Efter att föreställningen var slut, så tänkte jag besöka dasset, det var ju en bit hem. Hade väl lite för brått, gled iväg på en våt grästuva, full fart upp på en hal berghäll och stöp som en klubbad tjur! (mja, ko, kanske). Tänkte på vägen ner mot berget att "nu, nu slår jag mig fördärvad" Men nån måste gilla mig. Jag landade på händer och knä, skrapade mig lite och var halt en stund. Snacka om att ha änglavakt. Tung är jag ju, och ont i lederna har jag, och så slutar en sån flygtur med nödlandning såpass bra. Jag kan skryta med ett litet skrubbsår på knät idag, det är allt!

Jag hade ju förmanat barnen som var med att det var halt på berget ett antal gånger, och så gör jag så här själv!!!!! Typiskt dålig stil! Det syntes på kameraväskan att den fick en smäll åxå, men kameran höll, som tur var!.